Divergent!

Här är några bilder från DIVERGENT!

Knivscenen! Den här scenen längtar jag sjukt mycket till!!!

 Ja, Jag ska hoppa. Ner från ett hustak!

Det var inte så många men jag kommer att uppdatera när det kommer mer!

Ha det bra och Hej då!

Bokhälsningar / Olivia :D

Thusday Tunes! #5

Ja... Jag gör en till sådan här inlägg :D

(Den här låten är från filmen The great Gatsby)

Ha det bra och Hej då!

Bokhälsningar / Olivia :D

Tuseday Tunes! #4

Det var ganska längesen jag gjorde ett sådant här inlägg, men nu har jag hittat lite ny musik att lyssna på!

Den här låten har jag varit besatt av!

Kan den!

Ha det bra och Hej då!

Bokhälsningar / Olivia :D

The Witch Circle Kapitel 5

Kapitel 5

Innan jag hann blinka så var han nere från trädet, och när han landade var det som om att regnet forsade ner ännu mer än vad det gjorde förut. Vid det här laget var jag redan jätte blöt, så det spelade ingen roll.

”Vad menar du med att du vaktar mig?!” Sa jag lite nervöst.

”Kom igen, som om du inte vet varför!” Sa han högt

”Ööö... skulle jag verkligen fråga om jag visste?!” Sa jag argt.

”Du... vi båda vet att du vet varför.”

”Men jag har ju sagt att jag inte vet!!!”

”Okej, ta det lugnt...”

Det gick några sekunder, och han sa inte något.

”Kan du säga vad det är jag inte vet eller!” Sa jag med nästan min argaste röst.

”Jag kan inte säga det, jag kan bara visa det. Och är du säker på att du inte vet?”

Okej det där tänker jag inte ens svara på... Och hur kan man inte säga något men visa det?

”Okej, visa mig.” Sa jag

”Visst, har du boken med dig?”

”Hur vet du om den!?”

”För att jag också har en...”

”Och vad är det för bok då?”

Han svarade inte. Och helt plötsligt så kom Fitch och jamades. Jag böjde mig ner för att ta upp honom, och när jag reste mig upp igen så var Caleb borta. Hur kan han bara försvinna så där? Det här känns inte ens riktigt, det känns som att det är någon annans liv.

Ha det bra och Hej då!

Bokhälsningar /  Olivia :D

De utvalda : Hemligheternas rike

Titel : De utvalda : Hemligheternas rike

Författare : Kristin Cashore

Sidor : 622 + författarens tack

Bokförlag : Semic

Engelsk titel : Bitterblue

Gener : Fantasy, äventyr

Handling : Bitterblue har alltid levt i skuggan av sin ondskefulle far, kung Leck. Han styrde som tyrann över sitt rike och bröt ner sitt folks vilja. När Bitterblue var tio år gammal mördades han, och Bitterblue blev drottning. Åtta år senare kämpar hon för att få kungariket på fötter. Den onde kungens påverkan lever kvar och Bitterblue känner sig fångad. Hon börjar smyga ut ur slottet för att få gå på gatorna i sin egen stad. Då möter hon två tjuvar som har nyckeln till sanningen om Lecks makt. Och en av dem, med en mycket ovanlig begåvning, blir väldigt speciell för Bitterblue ? 

Min åsikt : Hmmm... Vart ska jag börja? Jo, den var helt bra i början, spännande och sådant. Men sen så hände det inte något! Efter ungefär en tredje del av boken blev jag riktigt uttråkad av den. Den kom liksom inte igång igen.

Och nu det där om Saf... Jag hatar honom...

Och nu till lite positiva saker! Mina recensioner brukar inte vara så positiva. 
Jag tycker att det var väldigt bra att alla typ samlades, det vill säga Katsa, Po, Bitterblue och Flamma. Och Po, han kändes såå... konstig i den här boken. Jag vet inte varför? Och sen Katsa! Samma gamla Katsa. Och det var alldeles för lite Flamma tycker jag. Och Bitterblue, hon skadar sig typ, HELA TIDEN! 

Citat :   

"Då borde vi ge henne ett färgnamn. Va sägs om Rödgröngul?"

"Det är det dummaste jag någonsin hört. Det får henne att låta som en paprika."

(sida 65)

"Se på mig", sa hon.

"Jag kan inte", svarade han näsvist. "Jag är blind."

(sida 241) 

Favorit karaktärer :

Teddy

Flamma

Katsa

Betyg : 

Ha det bra och Hej då!

Bokhälsningar / Olivia :D
 

...

Jag hittad den här bilden, såå sant!

The Witch Circle Kapitel 4

Kapitel 4

Nästa dag gick trögt, jag började känna mig sjuk. Jag vet inte om det var på grund av det regniga vädret, eller om jag håller på att bli sjuk. När skoldagen var slut så öste det ner. Alla blev hämtade med bil ”Ha! Är dom rädda för lite vatten?” Jag gick lugnt ut ur skolans dörrar. Jag kände dom första dropparna som landade på mig. Jag gillar regn, jag förstår inte hur jag inte har märkt det tidigare. När jag hade gått en bit och kom till skogs delen, så såg jag en katt, min katt Fitch. Vad gör han här? Jag gick fram till honom, men han sprang in i skogen. Jag sprang in efter honom. ”Gud vilken snabb katt jag har!” Tänkte jag. Jag jagade honom anda till en skogs glänta jag aldrig sett förut. Min luva på min jacka hade åkt av mitt huvud, så jag tog upp den igen, men när jag kollade om Fitch var någonstans så hittade jag honom inte. Han måste ha sprungit iväg när jag drog upp luvan. Jag hörde något prassla till i trädet bakom mig, det var säkert bara Fitch, men Fitch var på andra sidan av gläntan. Jag vände mig om långsamt, och tittade upp. Caleb! Det var Caleb som satt på huk på en stor gren.

Jag blev så rädd att jag halkade på den blöta leriga marken och blev väldigt lerig.

”Du borde inte låta din katt vara ute.” Sa Caleb

”Varför?”

”Han är en fin katt, någon kan ta honom.”

”Det tror jag inte, han är en gammal, sjuk katt. Plus så är han svart och det finns många vidskepliga människor här såå, jag har nog inget att oroa mig för.”

”Okej, det är din katt...”

”Vad gör du här egentligen?!”

”Är inte det ganska uppenbart? Jag sitter i ett träd.”

Snälla nån...

”Ja, jag ser det. Men varför?”

”Jag vaktar.”

Vaktar? Vaktar vad då?

”Vaktar? Och du vaktar... ett träd?”

”Neej...”

”Men vad i hela friden vaktar du då?!”

”Dig!”

Mig...?!?!?

Ha det bra och Hej då!

Bokhälsningar / Olivia :D